Denna artikeln innehåller reklam
Varje år diagnostiseras cirka 12 000 män med prostatacancer i Sverige. Sjukdomens utveckling varierar mellan olika individer, men många gånger är det med dagens metoder svårt att veta hur man ska ta sig an patientens cancer. Genom att mäta aggressiviteten på den specifika patientens gener ger Prostatype ett bättre underlag för planering av behandling.
Prostatacancer är en heterogen sjukdom, som kan ge allt från långsamt växande tumörer till ett mer aggressivt sjukdomsförlopp, vilket gör det svårt att sia kring utvecklingen av specifika fall. I dag vet vi att många av de som får diagnosen prostatacancer får fel behandling. Framför allt handlar det om patienter som opereras eller strålas, men som hade kunnat klara sig utan behandling och därmed slippa biverkningar som impotens och inkontinens. Det finns även de som avstår behandling, för att därefter se sjukdomen skjuta fart. Det är här som Prostatypes gentest kan verka som en riktig game changer.
– Vi tillför en vass pusselbit i diagnostiken kring prostatacancer. Tack vare vår genanalys kan man fatta säkrare beslut tillsammans med sin urolog. Genom detta minskar risken för att överbehandla cancern, men vi ökar även möjligheten att hitta en allvarlig cancer som man idag riskerar att missa, förklarar Albin Bremer på Prostatype Genomics.
Till Prostatype används material från redan tagna biopsier sparade i biobanken. Genom PCRteknik kombineras genuttryck från tre cancerstamceller med tre kliniska parametrar som med hjälp av en algoritm räknar fram ett P-Score. Detta värde anger om tumören är snäll eller mer aggressiv, vilket ger läkaren ett ökat beslutsunderlag för att avgöra om behandling är nödvändig – eller om det räcker med löpande kontroller för att följa tumörens utveckling.
I dag erbjuds möjligheten att genomföra Prostatypes gentest genom ett antal olika vårdgivare, som hittas via Prostatype Genomics hemsida.
– Vi möter patienter som känner sig stärkta i sitt beslut kring att behandla sin cancer eller bara följa den. Självklart är det mycket lättare att fatta ett beslut när man har mer fakta samt att hänsyn tagits till den så viktiga genetiska profilen. I slutändan leder det till ökad trygghet, förbättrad livskvalitet för patienter och anhöriga och lägre vårdkostnader, avslutar Albin.
Läs mer på:
